Håller fingrarna i kors

Om vi bara kunde bygga och konstruera själva...

Lite frustrerande och jobbigt är det allt att inte veta något om hur plattan framskrider. Då vi verkligen spelar på marginalerna så är varje dag superviktig. Hade vi kunnat hade vi grejat och gjutit där uppe själva på vår ledighet. Men det enda vi kan bygga på ett tillfredsställande vis är snögubbar och IKEA-byråer... Nu sitter vi mest hemma, småfeta efter jul, och hoppas och håller tummarna. Tittar upp mot skyn och termometern och hoppas att vädret ska stå oss bi. Emellanåt är vi också ute och ägnar oss åt snöbollskrig så grannarna gapflabbar. Gud så jobbigt det var med snöbollskrig; svetten rann och hjärtat slog. GI Jane och Rambo bakom varsin snövall med en fyraåring på speed springandes emellan. Stridspittar? VI? Hurså?

I morgon är det arbetsdag för byggarna. Kanske blir det en tur upp till Kärra för att stressa dem lite. Krama lite isbollar och se farliga ut kanske.

Kram P