Fritt fram

Det här med att uttrycka önskningar verkar ju funka!

Hussäljaren ringde upp, det regnade inte när jag var ute och sprang och nyheterna, ja de kan ju tolkas fritt just nu. Bygglovet har kommunen lovat ska vara klart innan veckan är slut och vår kvalitetsansvarig blir förhoppningsvis godkänd *peppar peppar*.

Så medan jag ändå håller på så önskar jag mig en fin systemkamera och ett fallskärmshopp också.

Puss P.

I wish...

... that I could bring some news to the blog.

... that our contact would return our phonecalls.

... that the rain would stop making us soked all the f***ing time.

Banken är lugn och vi försöker hitta på massa ursäkter för att hålla oss lugna, vi med. Idag damp det ner post från Stadsbyggnadskontoret som mottagit vår ansökan om bygglov. De skickar med en folder som är sisådär sjutusen år gammal och omodern och hänvisar till de sex veckor det brukar ta att få bygglov godkänt. Få se nu... Nu är det vecka 49. Huset "ska" komma vecka 51 enligt Anebyhus. Tusan att jag inte hade högre betyg i matte, då kanske jag kunnat få ihop den ekvationen.

Det löser sig! Det löser sig. Det löser sig?

Erkki och Anitta, vi kanske ses väldigt mycket till sommaren i värsta fall...

Kram P.

Tankar om kök...

Here we go again...

Bara för att vi bestämt oss för att köra glasskiva med tapeten Hanna under så är det väl självklart att man ser och hittar nya grejer att inspireras av? Någonting som verkar apsmart att ha i köket är Alloc Laminatplattor som man bara limmar upp, är hygieniska och lättutbytta. Finns dessutom i den fina storleken smal/avlång, fast bara i svart. Men svart är ju svart, är lika med alltid nice.

Inte är det lätt alltså... Så många val och så många val och så många val...

Ilska

Det är något visst med riktigt arga människor, det är något som rycker tag, som fascinerar och som också gör mig mycket, mycket trött...

Jag var idag uppe vid området för att titta till det och kolla på den första plattan som gjutits. Där träffade jag en man, ca 80 år. Denna man var så in i jorden förbannad på detta bygge och området i sig. Han var upprörd över tomtstorlekarna, över priserna (som han själv räknat ut och som var fel, his mistake), över uppvärmningstekniken och framför allt över att Kärra skulle bli bostadsområde.

Både jag och Johan vet att det är en het potatis och en känslig fråga för många Brämhultare, som kanske är uppvuxna med skogarna och området runt kyrkan. Att det ska bluppa upp en massa villor och gator på deras Kärra är mycket upprörande och kanske till och med sorgligt för vissa. Jag kan förstå allt det, men nu är läget som det är, och har folk velat bo där i alla tider, så är det väl på tiden att någon börjar göra just det.

Mannen från idag stod och skrek och gapade och ojade sig över än det ena, än det andra. Jag såg till slut bara en enda utväg; ta i hand, presentera mig och bjuda in honom på välkomstkaffe i juni. Till dess borde han ju lugnat ner sig för guds skull.

Kram P.

Total hämningslös lycka!

Johan ligger bra till! Han har med hjälp av otroligt snäll familj fixat ett badkar!

JAG SKA FÅ ETT BADKAR!!!! JAG SKA FÅ ETT BADKAR I HUSET!!!!

Självklart är det ju så att VI ska ha ett badkar, men nu är det ju så att detta är min alldeles egna hjärtefråga, så det är varmt där inne nu; i hjärtetrakten.

Numero numero!

Grandiosa nyheter och dem har Johan gått och hållt på alldeles ensam, nu ikväll fick jag till slut del av dem och det är ju alldeles fantastiskt!

Tio är ju ett otroligt vackert nummer. En etta. En nolla. Otroligt snyggt. Tack för den kommungubbarna. Eller vem det nu är? Ge oss nu ok på bygglovet när ni ändå håller på?

Puss P.

Friden är åter

Vi är överens, vi tycker om varandra och lugnet har åter lagt sig. Vi får se om vi till slut väljer denna tapet till vårt kök, det kan man aldrig vara säker på. Men tapeten Hanna från Borås Tapeter med små djur och gnagare på varmröd botten är fantastisk - det tycker både J & P.

Probläääm probläääm

Från att ha haft ett friktionsfritt, lyckligt och koordinerat samboförhållande har vår relation hemmavid drastiskt förändrats...

Ni kan därför helt bortse det tidigare inlägget med den ASSNYGGA (!) tapeten, för den tycker minsann inte Johan om. Näpp. Inte det inte. Så då blir det något annat. Kanske nåt häftigt rutigt? Randigt? En nyansskillnad som knappt märks i strukturen? Det är ju lajbans. Kul Johan. Jättekul. Kvittotapet är ju alldeles på tok för galet..!

För den som inte förstår ironin och kärlekstonen som genomströmmar detta inlägg kan jag bara beklaga. *blink* *blink*

Popier Peint.

Eftersom vi gått från vårt beslut om rött kakel till annan färg på kakel, till kanske kakel, och nu befinner oss i kanske ska vi ha tapet med glasskiva under i stället, så tänks det en del på tapeter just för tillfället.

Jag kommer osökt att tänka på min absoluta favorittapet alla kategorier! Popier Peints tapet som ser ut som ett evighetslångt kvitto. Tänk så snyggt! Åmajgadd!

Grejen med tapet med glasskiva över är att tapeten kan fortsätta snyggt in i matsalen och därmed knyta ihop köket med matplatsen. Glasskivan kommer att bli lite sölig över spisen, men kan man stå ut med att fönsterputsa lite då och då på den, så kan det gå vägen.

Det roligaste just nu är att det börjar slå rot i huvudet att det kommer att gå vägen. Det har blivit lite luddigt i huvudet efter alla icke-händelser så man har nästan kommit av sig. Men nu, nu när vi sitter och skissar igen - då är det ju amazingly for real.

Så tapetval, kakeltankar och andra bestyr är otroligt välkomna!

Får vi lov nudå???

Medan P flänger i radiobilen skriver J på papper som förhoppningsvis ger oss ett fullgott bygglov!

It's a beautiful day.

Komigennudå alla beslutsfattare, godkänn skiten så att vårt hus kommer enligt planerna. Nu börjar tålamodet naggas i kanten en smula.

Tänk om tänk nytt...

Rött = Rörigt?

En mycket kär vän som vet hur det känns att brottas med husbeslut vet hur man gör en nybyggare mer tankspridd. Nu är det tillbaka på noll igen. Så TACK för tusan snälla rara underbara SANDRA..! Tack för att du ställde till det med lite bilder på mailen på rött kaklat kök. Tack för att våra tankar är nollställda och vi nu måste hitta något nytt inspirerande till vårt kök.

Seriöst nu, fasen alltså. Det var grymt bra, för det var inte så vi hade sett det framför oss, och nu vet vi det.

Vi vill ha det personligt i köket, inga tvivel om den saken. Dock får det inte bli rörigt eller kladdigt. Så nu går tankarna mot de fantastiska färgerna *trumvirvel* vitt, brunt, grått och svart... Kanske lite häftiga former eller kanter eller kludd mellan? Fog alltså.

Puss på dig Sandy, love u most on x-mas day :)

/P

Får vi lov?

Räck upp en hand. Räck upp en hand, du som är förvånad.

- "Fredag, eller som senast måndag, tisdag så ansöker vi om bygglov - inga konstigheter..."

Japp. Idag är det onsdag och nu åker ena halvan av det par som ska ansöka om bygglov till Trollhättan på utbildning, så nu blir det inget ansökt förrän tidigast fredag.

Inte ett enda ögonbryn höjdes igår när vi kom på att både fredagen, måndagen och tisdagen gått utan att något hade hänt på byggfronten. Vi konstaterar och väntar, tar det lite piano och hoppas att de där hussäljarna verkligen vet vad de håller på med.

Tvivel

Det kallas tivel, det där som stör. Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör...

Ta vara på stunden, det är inte ofta jag (P) citerar Lasse Winnerbäck.

Det är det röda kaklet som börjar skava i magtrakten. Ju längre tiden går tills vi måste lägga kakelordrar desto fler tveksamheter kommer det fram. Kanske ska man köra på mattsvart? Mattbrunt? Högblankt grå mosaik? Eller ska vi köra på röd glasmosaik och så är det bra sen? Äh! Fan. Tacka vet jag snabba beslut, då är det bara att bestämma sig och köra på det. Ju längre beslutstiden är, desto fler alternativ hittar man och ju svårare blir det.

Vi var uppe på tomten igår och är nöjda med vad vi såg. Elskåp, klara vägar och platta tomter så långt ögonen nådde. Träden var dock inte borta, men sprayade med varsin vit cirkel, vilket kändes misstänkt bra.

I morgon fyller mannen i hushållet år! Sugåsex! Det blir ett bra år det här.

Kram P.

Vad ska vi äta ikväll?

En hänvisning till att fler än jag har ställt denna fråga ett par gånger är resultatet på Google. Denna fråga exakt gav 643 000 träffar på det kära internet...

Detta eviga fredagsbekymmer...

Lilla huset på Kärragårdsvägen

Huset är här rött, kanske lite för effektens skull - eller mest för att en viss fyraåring tyckte det skulle vara rött... :) Men sådär! Nu är det lite klippåklistra kvar bara med altanen så är bilden komplett!

Smått och stort

Hej vad det går!

Ett litet litet hus, såpass litet att det fick plats i en fyraårings byxbakficka placerades idag på en något större tomt. Det mättes med linjal fram och tillbaka och nu sitter det där det sitter! Ett framgångsrikt möte som gjorde att fjärilarna stillade sig något i magtrakten.

På det något större tomtkartan syntes också otroligt roliga nyheter... De fruktansvärt fula träden som riskerat skymma och skrymma är borttagna! Yeeeey! Vi har gått där och försökt glo ihjäl träden och har måhända lyckats, för de visade sig vara rötna och har fått vandra minnenas stig bort från jordelivet.

Träden till höger ska alltså enligt tomtkartan numera vara helt väck. Vi hoppas och ber om att detta stämmer... Vi gillar ju förstås träd, men dessa kändes rätt tråkiga faktiskt.

Senast tisdag ska det ansökas om bygglov, håll tummarna för att det går igenom lätt som en liten plätt. Vi ska hålla tummar, stortår och knäskålar... Kommunen säger att det tar sex veckor, hussäljarna säger tre veckor... Om sex veckor (idag) kommer vårt hus, och innan dess ska det gjutas platta med mera. Gissa vilka vi håller på?

Hello Halloween

Här kommer ett alldeles alldeles o-husigt inlägg. Här kommer ett "visst var vi snygga i helgen?"-inlägg.

Tror vi kommer passa som husägare. Ett grått sådant, med ett grått tak. För det är ju nåt visst med gråskala ändå...

Tillbaka i vacuumstadiet

Tålamod är verkligen vår största styrka...

Pust. Vad händer? Hur många gånger måste man ringa en husbyggare när alla "löften" och beslut är tagna? Meningen är väl att det flyter på som tusan bakom kulisserna, men man känner sig ganska vilsen här i vardagen - utan inblick i någonting överhuvudtaget. Vi vet att huset kommer vecka 51, men vi vet inget om plattan, om bygglovet, om hur arbetet fortlöper på området. Det är lite jobbigt faktiskt. Man vill ha total kontroll, även om det är precis vad vi avtalat bort i och med totalentreprenaden... Vi har inte tid och inte lust att lägga näsan i blöt i allt, men just nu känns det allt lite hopplöst. Inflyttningsdatum tack! Det hade gjort att allt kändes alldeles prima.

Det är världens lyx att bygga hus och nu ska inte Pilla P vara en gnällkärring - inte alls. Bara skönt att lufta tankarna, även de negativa.

Så... Ett inflyttningsdatum. Kan vi kanske hoppas på att få ett sådant snart????

Kram P.